Nytt år. Nya tag.

I lördags var vi hos mamma och pappa på kvällen. Dom var hos några vänner. Men vi bestämde att vi skulle vara hos dom, för jag vet inte hur mycket det kan tänkas smälla på Anderstorp på Nyår år och Valborgs. Eller hur mycket och hög musik som spelas. Och då ä det ju bättre att få vara i ett hus. För han är ju så rädd för smällarna från raketerna.

Gick med Troy igår vid kvart i 3 kanske. Gick förbi ridhuset och fortsatte rakt fram så fick hanvara lös lite. Innan svängen satte jag han och gick fram och skulle kolla om det kom nån. Då smällde det lite på håll så han kom och sprang. Stannade han, satte han igen och gjorde en inkallning. Nästa gång det smällde på håll igen å reagerade han inte så mycket. Men när vi var på väg hem och var på gångvägen vid Transistorgränd... Det smällde mycket närmare då och lät ju mycket högre, så då var det kört. Tog en snöklump och försökte distrahera han men det fungerade bara i typ 2 sekunder i taget. Hade han att sitta och ligga lite för att försöka distrahera han. Hade han att lyfta en tass i taget och det funkade 2 gånger sen var det helt kört. Han var helt panikslagen och det blev bara värre och värre för varje gång. Ringde till pappa så han fick komma och möta mig för jag kände att jag nog inte skulle orka hålla han.  Jag hade lindat kopplet runt handen men en gång när han drog iväg så höll min vante på att fara av handen och då märkte jag att jag inte höll i handtaget, öglan, så jag höll på att tappa han. Inte gick det direkt bra för pappa att hålla han heller, men det gick ju bättre. Han är starkare, och hårdare. Vill inte vara så hård mot han heller, eftersom han är så rädd. Han blir ju helt blockerad.

Mamma hade trott att det skulle gå ganska bra, och jag med. Vi (dom) bor ju nära en skjutbana så han har ju fått höra det skjutas lite då och då och kan ju reagera, men det är ju mer att han hörde nåt. Inte som i början då var han ju bara rädd, men det gick ju som över. Men inte med raketerna...

Vi åt fläskfilé och potatigratäng till middag. Och så hade syrran och K köpt lite godis och ostkrokar som vi åt senare på kvällen. Medan dom fixade maten blev jag lilla M`lekkompis :) Hon gillar dom där tomtenissarna, grisarna och geten som man kan sätta på kylskåpet eller fönster. Och dom har suttit på högra dörren till vardagsrummet, men nu ville hon efter ett tag flytta dom till vänstra dörren. När dom fortfarande satt på den högra hade hon mig att slicka lite på figurrna så dom fäster bättre  Fast jag stängde bara munnen om figuren. Hon var jättesöt när hon sträckte fram en figur i taget och såg jätteglad och busig ut. Hon brukar visst ha mormor att slicka också för hon vill inte göra det själv. När hon sen hade flyttat alla figurerna till den vänstra dörren så slickade hon sälv på dom, men satte dom ju oftast fel, för sidan hon slickat på var fortfarande utåt så då det spela det ju inte så stor roll om den sidan är fuktig eftersom det den ju inte fäster bättre då :)

När jag och syrran skulle gå med hundarna var det jättejobbigt. för det smällde rakter då. Satte på halsbandet och så gick vi ut, men Troy vägrade ju gå och jag fick honom bara halvvägs till grannen, sen smet han ur halsbandet när jag drog i kopplet. Efter tredje gången förstod jag varför. Det där spännet man reglerar storleken med hade gått sönder, förmodligen när pappa mötte mig och fick gå med Troy tillbaka hem. Så jag fick göra en ögla av kopplet istälelt, men det drog ju åt så mycket för jag behövde ju handtaget. Så jag höll handen där så det inte skulle dra åt så mycket, men det blev ju lite svårare att gå med han då, fast ändå lättare än att ha han dragandes i kopplet. Vi gick gångvägen upp mot Semestergatan men vände innan vi kom ända upp, och det är ju ändå ingen lång bit, men Troy var så rädd. Och nä vi stannade vid grannen på gångvägen så drog han sig ur öglan eftersom ag dragit upp lite för mycket, så han smet hem. Han satt och väntade på mig vid dörren, men var så rädd så han kunde inte visa sig när ag visslade och sa hans namn för att se att han verkligen var där. Men jag såg ju när han sprang dit.

Sen spelade vi Alfapet Gick väl så där- Det var ju lättast i början när man inte behövde bry sig så mycket om bokstäverna som låg där. Blev ju mycket svårare när det var ett antal ord lagda oh man behövde bry sig om bokstäverna under eller ovanifrån när man skulle lägga ett ord. Sen blir det ju lite konstigt när man kan få jättemycket poäng för o som öl, men lite poäng för ett längre ord. Syrran vann till slut, K kom 2 och jag sist. Sen spelade vi lite Geni, men det gick inget bra. Fick för svåra frågor...

När dom sköt rakter, och speciellt vid 12-slaget så  satt Troy och skakade. Det var jättejobbigt för han. Det var väl inte värst, men det räckte ju. Han var u ändå väldigt rädd. Ett tag, nån timme innan 12-slaget låg han faktiskt under köksbordet. Och när vi skule gå ut för att ta lite kort ville han först ut och kissa, men när han hörde att det smällde ändrade han sig fort. Jag fick ut han för att kissa efte 1, men då skyndade han sig till andra trädet på kortsidan och sen skyndade sig tillbaka till dörren igen, så det var bara att hänga med. Tror det var jätteskönt för han när vi gick och la oss. Då var det ju också tyst och han kunde slappna av. Måste nog kanske prova ge han lugnande till valborgs... Tur det bara är 2 gånger per år.... Och eftersom han lärde sig att skott, alltså från vapen, inte va nåt farligt hoppas ag det håller i sig när dom börjar skuta igen till våren/försommaren. Vore väldigt trist om han skulle bli rädd igen när dom skjuter på skjutbanan.


Det här blev så långt så ingen orkar väl läsa... Började faktiskt skriva i söndags, men det blev så mycket så jag tänkte jag skulle fortsätta på måndagen, men jag var väl knappt varit på internet senaste dagarna.