Vad det är länge sen jag skrev i bloggen... Och ändå ha det varit mycket jag tänkt skriva om. Men jag har liksom inte orkat.
Bland annat har vi ju gått en vardagslydnadskurs som var så där. Kursledaren verkar ju kunna mycket men vi gjorde ju samma sak hela tiden... Visst gav det ju resultat, men vi gjorde mycket mer på valpkursen och det var då definitivt inte lika mycket prat. Troy skällde ju en massa för att han visste ju att vi var där för att göra nåt. Kursledaren tyckte inte jag skulle upmärksamma han då, eftersom han krävde uppmärksamhet. Men dels vill ju jag faktikt höra vad hon säger, sen säger ju han att han har hemskt tråkigt.
Vi gick väldigt mycket slalom runt alla hundarna. Det gick väl hyfsat i början men iinte riktigt bra ändå. Men han var nog mer intresserad av själva lokalen egentligen än dom andra hundarna. För han fick ju inte gå runt och kolla så mycket.
Näst näst sista gånge när vi skulle gå slalom gick vi i ring och på linje har jag för mig. Kursledaren satt på golvet med en godisburk som hon skakade på lite men Troy brydde sig inte så ättemycket om den. Jag skulle nog ha kunna haft han lös då.
Näst sista gången hade vi spårträning och han tyckte det var ättekul. Vi gick en och en, gick ett sår och lämnade en leksak eller nåt annat hunden tyckte var kul i slutet av spåret. Första gången var Troy lite för ofokuserad egentligen. Väldigt på, men för ivrig så han tappade spåret, för han ahr ju liksom inte ro att nosa efter spåret hela tiden. Sen andra gången när ag gick ett spår satt han redo när jag kom till dom igen. "Får jag gå nu?!" Då gick det bättre, men då fick jag ju bromsa han lite istället.
Sista kurstillfället gick vi ju så klart också slalom... Kursledaren hade med sig sin rottistik, som dessutom var i löpen. Och Troy brydde sig knapp om henne alls! :) Jag tänkte att det är ju sista gången så jag provar ha han lös, och han var så duktig. Fokus på mig i stort sett hela tiden, tittade på dom andra hundarna men var väl egentligen aldrig på väg dit. och att passera löptiken var inga som helst problem. "Han är väl inte kastrerad?" frågade kursledaren. "Nej" sa jag och kände mig jätteglad. När jag berättade för uppfödaren förnån vecka sen när jag ringde om höft-och armbågsresultatet sa hon "Va?! Din hund?" "Ja, min hund". Jag kände mig faktiskt stolt över han då, och har gjort det lite tidigare under kursen.
Och så har vi tränat lös på gården hos mamma och pappa och det har gått jättebra. Han tycker det är jättekul att träna, och har ett helt annat fokus på en nu än för ett år sen. Nu vill han jobba. Och det är så kul att träna då.
Mamma köpte ett agilityhinder med en ring som vi har testad också och gjorde en kort bana. Han hade jättekul. Det är så kul med tunneln också, för han trasslar ju lätt in sig eftersom han sävnger när han springer igenom och större delen av tunneln ligger ju. Men han springer in med nästan samma iver igen. Första gången det hände tänkte jag att nu är det kört. Men det var det ju inte. Han tycker tunneln är jättekul.
Får se om det blir så mycket agility som jag hade tänkt. om armbågen klarar det, men jag hoppas det. Annars får jag försöka satsa på rallylydnad istället.
Jag har ju blivit peppad på att meritera han och göra mer emd han, men på ett sätt känns det inte som det löns, eftersom jag inte kan avla.
Ska höra med uppfödaren nån gång om hon har tänkt ta nån mer kull på mamman, vilket jag egentligen inte tror, eller om hon tänkt ta nån kull på syster/halvsyster. För jag vill gärna ha en till hund med samma linjer. Och nu kan jag ju inte få nån valp efter Troy, vilket jag ju helst vill ha... För jag tror han kommer bli jättefin, men det går ju inte....
Ska försöka komma mig för och fara och spåra med han nån gång. Jämnt när jag tänkt spåra har det regnat.... Mamma tyckte vi skulle fara till mormor och morfar och gå spår i skogen där istället för kring riduset eller nåt,för hos dom vet vi att det inte finns orm. Dom har i alla fall aldrig sett nån.