Skulle egentligen ha skrivit i bloggen för länge sen, men av nån anledning har det inte blivit.

Förra lördagen fick Troy följa med till min medryttarhäst. Han bli ju tyvärr lätt stressad i nya miljöer, men jag har varit för dålig på att miljöträna han helt enkelt. Så han var ju stressad i början, men lugnade sig efter ett tag. Stallet var lite läskigt nör vi kom. J var inne med Hope. Troy ville ju hälsa på henne men var völ lite försiktig när det gällde Hope. Han tyckte nog att han var väligt stor. Han har ju varit fram till stängslet och velat kolla lite närmare på hästarna när mn gått förbi lektionshäst hagen på SRK, men är ju samtidigt lite försiktig. Men han har ju varit för nära några gånger också och fått stötar..
J tog en borste och borstade av på handen och då tyckte Troy att det var jätteläskigt. Skulle ut ur stallet och drog med mig. Jag tyckte att vi kunde ju stå och titta in i alla all. J kom och hälsade på han och han blev ju såklart jätteglad. Sen när hon tog ut Hope så höll han sig på behörigt avstånd. Riktigt så nära en häst är han ju som aldrig.
Sen fick han vara med när jag skulle packa hö. Han skällde lite första gången jag gick iväg med påsarna, men sen var han väl ganska lugn. Han var lite ivägen ibland, en gång la han sig på en höbal.  :)
När sen J och E fick se han i bilen när jag lämnat han där för att ta in Lappen så ville dom ju såklart hälsa på han och båda tyckte han var jättefin.

Har varit hos mina föräldrar i veckan, för nu är ju sommaren här! Så jag har passat på att sola. Börjar ju jobba på måndag... Och så har Troy fått vara ute mycket på gården.
I förrgår när jag skulle på kvällssvängen med Troy sköt dom på skjutbanan. Dom första skotten stannade han och lyssnade på, sen blev han lite orolig och lite rädd. Jag fick locka och dra i han för att han skulle gå, för jag tänkte att vi ska gå. Det var ju fortfarande ganska varmt å jag hade nog fått locka och dra lite ändå, men det här gjorde ju saken värre.
Sen hördes det inte några skott på ett tag och han lugnade sig lite. Sen när vi hörde skott igen blev han orolig, men aldrig så där panikslagen. Det var så skönt!
Och idag när vi var ute på gården hördes två skott, men han verkade inte ens reagera.